Årsavslutning 2017: Nils Holgersson

Comment

Årsavslutning 2017: Nils Holgersson

Foton: Manuela & Kajsa


Att fira sommarens ankomst

Efter en kall vår sken solen äntligen över Solberga lagom till årets sommaravslutning! I en fullsatt Arken samlades elever, medarbetare och anhöriga för att fira sommarens ankomst och för att tacka av de 6 elever som lämnade skolan i år för att gå vidare till gymnasieskolan! Många elever deltog i berättelsen om Nils Holgerssons underbara resa och spelade instrument i orkesterns framförande. Efter avslutningen kunde alla beundra elevernas arbeten ute i klassrummen och njuta av underbara jordgubbstårtor.


01.jpg
03.jpg
02.jpg
04.jpg
05.jpg
06.jpg
07.jpg
08.jpg
09.jpg
10.jpg
11.jpg
12.jpg
13.jpg
14.jpg
15.jpg
17.jpg
19.jpg
16.jpg
18.jpg
20.jpg
21.jpg
22.jpg
24.jpg
23.jpg
25.jpg
27.jpg
28.jpg
30.jpg
33.jpg
34.jpg
36.jpg
37.jpg
38.jpg
39.jpg
44.jpg
45.jpg
46.jpg
47.jpg
48.jpg
49.jpg
50.jpg
51.jpg
53.jpg
54.jpg
55.jpg
56.jpg
90.jpg
58.jpg

Comment

Maskeraden 2017: Superhjältar

Comment

Maskeraden 2017: Superhjältar

Foton: Manuela Friemann


Solbergas superhjältar

När det var dags för årets maskerad fylldes Arken med en lång rad färgglada, och med energi överfyllda, små och stora superhjältar. Barnens egna tolkningar kring vad en superhjälte kan vara gav en fantasifull blandning av sagogestalter, seriefigurer och andra hjältar. Vi fick träffa Elsa från Frost, som sjöng solo inför hela Solberga, Stålmannen som studsade och flög fram över scenen. En hel liten klass av ”Nils Holgerssonar” tittade förbi med sin vackra gås, självaste jultomten hade hittat hit så lång tid efter jul och även St. Martin var på plats med sin mantel och svärd årstiden till trots. Stämningen i Arken var uppsluppen och förväntansfull och efter alla nummer kalasades det på hemgjord pizza. Tänk att vi har så många superhjältar här hos oss, och tänk att de faktiskt bor, går i skola, arbetar och lever här!


01.jpg
02.jpg
04.jpg
06.jpg
03.jpg
05.jpg
07.jpg
08.jpg
09.jpg
10.jpg
11.jpg
12.jpg
13.jpg
14.jpg
15.jpg
16.jpg
18.jpg
20.jpg
17.jpg
19.jpg
21.jpg
22.jpg
21.jpg
24.jpg
25.jpg
26.jpg
27.jpg
28.jpg
29.jpg
31.jpg
33.jpg
30.jpg
32.jpg
34.jpg
35.jpg
36.jpg
 

Comment

Maskeraden 2016: Cirkus

Comment

Maskeraden 2016: Cirkus

Foton: Manuela Friemann


Att få göra cirkuskonster

Cirkus - vilket tacksamt maskeraduppdrag - att få göra cirkuskonster! Alla fick och tog möjligheten att för några ögonblick få stå i rampljuset och glänsa (några hade gärna stått där längre). Hela Arken doftade popcorn, precis som på en riktig cirkus. När entrébiljetten visades upp, så byttes den ut mot en popcornstrut och med struten i handen kom vi på plats. För att ytterligare komma i cirkusstämning så hade vi vår fantastiska orkester som för dagen hette "Steinerfamiljen", de hjälpte oss musikaliskt till upptåg, spänning och glädje.


Cirkus_01_final.jpg
Cirkus_02.jpg
Cirkus_04.jpg
Cirkus_06.jpg
Cirkus_03.jpg
Cirkus_05.jpg
Cirkus_07.jpg
Cirkus_08_final.jpg
Cirkus_09_final.jpg
Cirkus_11.jpg
Cirkus_13.jpg
Cirkus_15.jpg
Cirkus_17.jpg
Cirkus_10.jpg
Cirkus_12.jpg
Cirkus_14.jpg
Cirkus_16.jpg
Cirkus_18.jpg
Cirkus_19.jpg
Cirkus_20.jpg
Cirkus_21.jpg
Cirkus_22.jpg
Cirkus_24.jpg
Cirkus_23.jpg
Cirkus_25.jpg
Cirkus_26.jpg
Cirkus_27.jpg
Cirkus_28.jpg
Cirkus_29.jpg
Cirkus_30.jpg
Cirkus_32.jpg
Cirkus_31.jpg
Cirkus_33.jpg
Cirkus_34.jpg
Cirkus_35.jpg
Cirkus_37.jpg
Cirkus_36.jpg
Cirkus_38.jpg
Cirkus_39.jpg
Cirkus_40.jpg
Cirkus_41.jpg
Cirkus_42.jpg
Cirkus_43.jpg
Cirkus_44.jpg
Cirkus_46.jpg
Cirkus_48.jpg
Cirkus_45.jpg
Cirkus_47.jpg
Cirkus_49.jpg
Cirkus_50.jpg
Cirkus_51.jpg
Cirkus_52.jpg
Cirkus_53.jpg
Cirkus_54.jpg
Cirkus_55.jpg
Cirkus_56.jpg
Cirkus_57.jpg
Cirkus_59.jpg
Cirkus_58.jpg
Cirkus_60.jpg
Cirkus_61.jpg
 

Comment

70-årsjubileum & Mikaeli 2015

Comment

70-årsjubileum & Mikaeli 2015

Foton: Manuela och Walter


 Alla skulle få en roll

Hos oss på Solberga by har eleverna mycket varierande möjligheter och förutsättningar. Då vi skulle fira vår 70-årsdag ville vi i spelet om Kamomilla stad få med dem allihop; alla skulle få en roll och kunna fira födelsedagen med sång och musik i ett glädjefyllt skådespel. Manus till spelet växte därmed fram utifrån eleverna och vilka de är. Spelet och dagen blev lyckade. Eftersom vi även firade Mikaeli denna dag var det efter spelet dags för modprov. Ett av dessa var att våga gå in i Arken genom drakens mun, men det fanns fler modprov som eleverna fick utföra då spelet var över. Under tiden fick de vuxna gå en historisk tipspromenad där frågorna handlade om Solberga genom tiderna. Efter detta bjöds alla på en stor festmåltid, och till kaffet delade Peter - vår verksamhetschef - ut priser till dem som gått tipspromenaden.


70 År_02.jpg
70 År_03.jpg
70 År_04.jpg
70 År_05.jpg
70 År_08.jpg
70 År_06.jpg
70 År_07.jpg
70 År_09.jpg
70 År_10.jpg
70 År_11.jpg
70 År_12.jpg
70 År_14.jpg
70 År_13.jpg
70 År_15.jpg
70 År_16.jpg
70 År_17.jpg
70 År_18.jpg
70 År_18.jpg
70 År_20.jpg
70 År_21.jpg
70 År_21.jpg
70 År_22.jpg
70 År_23.jpg
70 År_24.jpg
70 År_25.jpg
70 År_26.jpg
70 År_27.jpg
70 År_28.jpg
70 År_29.jpg
70 År_30.jpg
70 År_32.jpg
70 År_34.jpg
70 År_31.jpg
70 År_33.jpg
70 År_35.jpg
70 År_36.jpg
70 År_37.jpg
70 År_39.jpg
70 År_41.jpg
70 År_38.jpg
70 År_40.jpg
70 År_42.jpg
70 År_43.jpg
70 År_44.jpg
70 År_45.jpg
70 År_46.jpg
70 År_47.jpg
70 År_48.jpg
70 År_50.jpg
70 År_52.jpg
70 År_49.jpg
70 År_51.jpg
70 År_53.jpg
70 År_54.jpg
70 År_55.jpg
70 År_57.jpg
70 År_56.jpg
70 År_58.jpg
70 År_59.jpg
70 År_60.jpg
70 År_61.jpg
70 År_62.jpg
70 År_63.jpg
70 År_64.jpg
70 År_65.jpg
70 År_66.jpg
70 År_67.gif
70 År_72.jpg
70 År_74.jpg
70 År_73.jpg
70 År_75.jpg
70 År_76.jpg
70 År_68.jpg
70 År_69.jpg
70 År_70.jpg
70 År_71.jpg
70 År_77.jpg
70 År_78.jpg
 

Comment

Sankt Martin firande - 2013

Comment

Sankt Martin firande - 2013

Foton: Manuela Friemann


Att framhålla mänsklig värme

Syftet med firandet är att framhålla mänsklig värme och hjälpsamhet med Martin som förebild. Den estetiska utformning bidrar till att skapa en stämning som berör och blir kvar i minnet år efter år. Sankt Martin firas kring 10 november när höstmörkret är som tätast. Festen går tillbaka till berättelsen om St Martin, som var ridande officier i den romerska armén. Enligt legenden hade han en kall vinterdag ridit förbi en tiggare som satt vid vägkanten och frös. Martin greps av medlidande med den fattige mannen och steg ner från hästen och delade sin varma röda mantel mitt itu, gav hälften till tiggaren. Vi förbereder St Martin genom att skapa färggranna lanternor med eleverna i slöjden. De är mycket effektfulla när de tänds i höstmörkret.


Sankt Martin 01.jpg

 Vi samlades i Arken runt lyktorna.

Sankt Martin 02.jpg

Sankt Martins svärd som delar manteln i två delar.

Sankt Martin 03.jpg

Rektor Henri berättade legenden om Sankt Martin för oss.

Sankt Martin 04.jpg

Vi sjöng en sång om Sankt Martin.

Sankt Martin 05.jpg

Våra musiker spelade tidstypisk medeltida musik.

Sankt Martin 06.jpg

Efter berättelsen gick vi ut framför Arken.

Sankt Martin 07.jpg

Vi mötte där Sankt Martin på sin häst.  Med honom i täten, och våra lyktor i händerna, började vi vår vandring mot vår grannby, Solåkrabyn. 

Sankt Martin 08.jpg

Lyktorna har vi gjort själva.

Sankt Martin 09.jpg

Det blir vackert med lyktornas sken då mörkret faller.

Sankt Martin 10.jpg

Tillslut kom vi fram till Solåkrabyn...

Sankt Martin 11.jpg

...där vi samlas utan för matsalen.

Sankt Martin 12.jpg

Vilka färger!

Där sjöng vi för dem när de satt och åt gåsmiddag. Håkan spelade gitarr och Henri hjälpte honom med noterna. Detta var uppskattad middagsunderhållning.

Sedan gick vi tillbaka till Arken där vi delade kakor och bullar med varandra.

Sankt Martin 15.jpg

Alla gårdar har hjälpt till att baka inför firandet.

Sankt Martin 16.jpg

En del av kakorna är utformade...

...som två delar...

Sankt Martin 18.jpg

...så man lätt kan dela dem.

Sankt Martin 19.jpg

Andra kakor ser ut som en gås; enligt legenden gömde sig Sankt Martin bland gäss för att slippa bli biskop, men de avslöjade honom och därför äter man upp dem som straff.

Då festen är över tar barnen hem lyktorna som de har gjort.

Comment

Årshögtiderna – Varför firar vi dem?

Comment

Årshögtiderna – Varför firar vi dem?

Text: Henri Quarfood
Foton: Manuela Friemann


Vilka årshögtider firas på Solberga by?

Det är vanligt inom Waldorfskolorna och läkepedagogiken att fira olika årshögtider med eleverna. Syftet med årstidsfesterna är inte främst att värna om traditionerna utan att stärka elevernas tidsuppfattning genom att skapa en åskådlig bild av årsloppet. Elever med svag tidsuppfattning har ett stort behov av att orientera sig i tiden genom igenkännandet av bekanta händelser. Man kan betrakta årsloppet som en stor och levande kalender där vi alla kan stiga in och vara delaktiga, där vi kan meduppleva tiden i natur och kultur. Vilka årshögtider firas på Solberga by? Först en kort översikt, sedan tittar vi på en fest i synnerhet: Mikaeli.


Vår fröken har förvandlats till en mäktig grön drake!

Vår fröken har förvandlats till en mäktig grön drake!

Mikaeli

I slutet av september, både en skördefest och ett modprov. Eleverna brukar se fram emot att gå en modprovsrunda i skogen, gå på lina, hoppa över elden, besegra draken. Det etiska motivet; att övervinna hinder i livet, att våga försöka.

Martin

När novembermörkret är som tätast. Eleverna tillverkar färgglada lanternor i slöjden, som lyser upp i mörkret. Det etiska motivet är att hjälpa den som är i nöd och dela med sig av sitt överflöd.

Stämningen är förtätad inför berättelsen om sankt Martin.

Stämningen är förtätad inför berättelsen om sankt Martin.

Morgonsamlingen med Luciasången under de vackra adventsbilderna.

Morgonsamlingen med Luciasången under de vackra adventsbilderna.

Advent

Med allt det innebär av att sjunga julsånger, stöpa ljus och uppleva lucia. När det yttre mörkret tätnar kan människans inre ljus lysa starkare. Brukar avslutas med ett julspel.

Maskerad

Äger rum sista veckan i februari. Här väljer skolan ett motiv som skall åskådliggöras för alla sinnen, nu var det ”Antikens Grekland”. Elever och lärare uppför små scener ur epokens berättelser, dräkterna, kulisserna, musiken liksom maten har anknytning till temat.

Alla klär ut sig i tidstypiska dräkter, kulisser i antik stil har tillverkats slöjden och målats i bildsalen.

Alla klär ut sig i tidstypiska dräkter, kulisser i antik stil har tillverkats slöjden och målats i bildsalen.

Alla kan vara med och måla äggen som är en symbol för vårens spirande liv.

Alla kan vara med och måla äggen som är en symbol för vårens spirande liv.

Påsk

Påskpyssel och sagor med vårmotiv, leta påskägg.

Valborg 

Vi sjunger in våren och tänder majbrasan. Grillning och fiskdamm för barnen. Även om det blåser och snöar sjunger vi om våren.

Majbrasan sprider värme och ljus.

Majbrasan sprider värme och ljus.

Många har flätat vackra blomsterkransar som de bär på huvudet.

Många har flätat vackra blomsterkransar som de bär på huvudet.

Midsommar 

Stången kläds med blommor och grönt, under förmiddagen. Efter dans och lekar äter alla tillsammans i det gröna.


Ämnesövergripande aspekter


Årshögtiderna 08.jpg
Årshögtiderna 09.jpg
I Mikaelispelet befrias prinsessan från den grymma Draken av den modige riddaren.

I Mikaelispelet befrias prinsessan från den grymma Draken av den modige riddaren.

Till årshögtiderna finns ofta berättelser knutna, legender av olika slag. De utgör en del av kulturarvet och motsvarar flera av kunskapskraven i So-ämnena. Att förbereda festerna innebär många praktiska moment där man kan arbeta med centrala innehåll i ämnen som Bild, Musik och Slöjd. För elever på tidig utvecklingsnivå i träningsskolan kan det innebära en estetisk upplevelse av omvärlden över flera sinnen på en gång, samtidigt som man blir motoriskt aktiv i utförandet av festernas innehåll, och man kan kommunicera sina upplevelser i bildspel och samtal efteråt. Härigenom når man väsentliga mål inom ämnesområdena estetik, motorik och kommunikation samtidigt som tidsuppfattningen stärks inom ämnesområdet verklighetsuppfattning. För oss alla gäller att det man blir berörd av, det minns man bättre. En viss högtidsstämning och dramatisering innebär en hjälp för minnet. Och vi känner glädje när vi upplever gemenskap i en social process.


Mikaelifirande på Solberga by


Den kvinnliga Draken Katla är både vacker och skrämmande.

Den kvinnliga Draken Katla är både vacker och skrämmande.

Mikaeli firas alltid på Solberga by kring 29 september, dagen för det traditionella ”Mickelsmäss” eller Sankt Mikael*.

Vi följer Drakstigens skyltar på träden till de olika modproven.

Vi följer Drakstigens skyltar på träden till de olika modproven.

Det finns 7 olika stationer med Modprov.

Det finns 7 olika stationer med Modprov.

Varför en friluftsdag när höstmörkret sätter in som värst?  Är det inte sorgligt att vi har haft höstdagjämning och gått in i det mörka vinterhalvåret?

Mikaeli fungerar som en skördefest där vi tackar för jordens rika gåvor och tar avsked av Naturens liv. Detta visas åskådligt av årstidsbordet utanför Arken.

Naturens gåvor är också små konstverk i färg och form.

Naturens gåvor är också små konstverk i färg och form.

Men Mikaeli vill också vara något mer, en modets fest, där vi övervinner inre hinder och erövrar nya färdigheter, vi går från sommaren och naturens årstider in i skolåret och kulturen. När solens ljus försvagas kan vi uppleva en naturlig saknad av värmen och ljuset och en rädsla inför mörkret. Detta kan motverkas om vi kommer in i kreativa lärprocesser och känner utvecklingens ström, då kan vi lysas upp inifrån av vår glädje och entusiasm i lärandet. För våra elever är det en viktig grund för inlärningen att öva på mod och initiativ och övervinna passivitet och initiativlöshet. Modproven har ett sådant syfte, att bidra med en känsla av att det går att övervinna hinder.

 
Jag famnade Solen

I sommarens tid

Jag rustade mig

För arbet’ och strid

Nu möter jag modigt

Den mörknande höst

Ty ljuset och värmen

Är kvar i mitt bröst
— Erik Westerberg
 
 

Detta kan också symboliseras av legenden om Sankt Göran och Draken, som brukar framföras av eleverna som ett litet teaterspel som en upptakt till Mikaelidagen.

Detta kan också symboliseras av legenden om Sankt Göran och Draken, som brukar framföras av eleverna som ett litet teaterspel som en upptakt till Mikaelidagen.

Årshögtiderna 15.jpg
Årshögtiderna 16.jpg
Årshögtiderna 18.jpg
Årshögtiderna 18.jpg
Eleverna är andaktsfulla inför Modproven som tilltalar fantasin.

Eleverna är andaktsfulla inför Modproven som tilltalar fantasin.

Årshögtiderna 20.jpg

Därefter är det dags för de spännande modproven som vi brukar gestalta med en modprovsrunda i skogen. Här kan man åka linbana, hoppa över eldar, dyka ner med händerna i en slemmig pöl, kasta spjut på drakar** och så vidare. En höjdpunkt som eleverna brukar minnas långt efteråt. 

Årshögtiderna 21.jpg
Årshögtiderna 22.jpg
Årshögtiderna 23.jpg
Årshögtiderna 24.jpg
Årshögtiderna 25.jpg
Årshögtiderna 26.jpg
Årshögtiderna 27.jpg
Stolta elever efter att ha gått igenom de olika Modproven.

Stolta elever efter att ha gått igenom de olika Modproven.

Årshögtiderna 29.jpg

* I det gamla bondesamhället räknades Mikaeli som den första vinterdagen. Fram till 1819 var också Mickelsmäss lagstadgad flyttdag för tjänstefolket. De som skulle byta tjänst fick då ut sin lön. Helgen fick också sin betydelse genom att den inföll vid slutet av årets arbete på åker och äng.

** Legenden om Sankt Göran och draken berättar, att Göran räddade en stad, ibland även en jungfru eller prinsessa, från en hotfull drake. I Storkyrkan i Stockholm finns en berömd träskulptur av Sankt Göran, draken och prinsessan. Den är från 1400-talet och snidad av den tyske skulptören Bernt Notke. . I torntoppen av Stockholms stadshus finns också nio slagklockor som spelar den medeltida Sankt Örjansvisan kl 12 och kl 18 varje dag


Mikaelidagen avslutas med gemensam måltid i utomhus i tältpaviljongen. Maten är förberedd av elevhemmens personal och eleverna har medverkat dagarna innan med att baka kakor. Det är en social process där alla får tillfälle att äta tillsammans och umgås. Man känner gemenskap och gläds åt det man har upplevt. Maten speglar också dagens tema med starka höstfärger och kakor i form av gröna drakar.

Årshögtiderna 30.jpg
Årshögtiderna 32.jpg
Årshögtiderna 34.jpg
Årshögtiderna 36.jpg
Årshögtiderna 31.jpg
Årshögtiderna 33.jpg
Årshögtiderna 35.jpg
Årshögtiderna 37.jpg
Årshögtiderna 38.jpg
 

Comment